Känslor, det är farliga saker, något vi inte alltid kan förstå. De kan vara dåliga eller bra, men det vet ni ju redan.

 

När man är kär, förälskad, då sprutar det känslor åt alla håll. Ena sekunden är man sprudlande glad och nästa sekund ligger man på golvet och gråter.. typ..

 

Har varit fruktansvärt glad de senaste veckorna, ja, en kille ligger bakom det. Den killen. Han som jag har känt hela mitt liv och aldrig haft några känslor för innan, men nu? Verkligen. Han gör mig lycklig på ett sätt ingen annan någonsin gjort. Han är helt enkelt perfekt.

 

Nu åker han till Thailand och vi ses inte förrän om 20 dagar, vilket gör att mitt i lyckan känner jag att missär är på väg och jag kommer sakna honom fruktansvärt mycket. Men det är bara 20 dagar, det klarar vi va? 

 

Osammanhängande, förvirrat inlägg som egentligen inte alls skulle handlat om detta.. Men så går det ibland.. 

 

Chaooo.